Brukshunden Gizmo

Gizmo var min fd exmans hovawart. Han hette i stamtavlan ”Hesiodos Black Gizmo” (https://hundar.skk.se/hunddata/Hund.aspx?hundid=554724). En hund som var en riktig ”pain in the ass” och som jag fick gnugga mina geniknölar mycket för att förstå. Trots att jag många gånger var så fruktansvärt trött på den hunden, är det faktiskt han som har lärt mig allra mest om hur man hanterar knepigare hundar. Han var min läromästare på det området. Gizmo var runt 60 cm i mankhöjd och han vägde 34 kg. Sköldkörtelsjuk och med en massa följdsjukdomar. Bevakningshund och hade av exmannen tävlats upp till elitklass i brukset och i lydnad.

Min exman gjorde aldrig MH med Gizmo, men de gjorde korningen. Korningen gjordes då gamla poängställningen gällde, där 100 poäng var godkänd nivå och där 300 poäng var maxpoäng. Eftersom Gizmo var kryptorchid, kunde han inte godkännas på den exteriöra delen av testen. Men på den mentala testen fick han följande resultat:

Källa: https://hundar.skk.se/avelsdata/Flikar.aspx?sida=Hund_info&id=504132
Sasja var i löp – men jag kunde ändå ha hannarna tillsammans med henne under övervakning tills dess att hon gick in i höglöp, då fick jag sära på hundarna. Men utomhus kunde jag fortfarande rasta dem tillsammans. Här ser ni hur Gizmo försöker fjäska för Sasja under löp. 🙂

När Gizmo var del av mitt liv, hade jag totalt tre stora hoffar att styra och ställa med. Det krävs en mycket bra vardagslydnad och tydlig kommunikation för att få det att fungera, men jag fick mycket beröm för att jag hade sådan otrolig lydnad på dem. De kunde följa mig lösa, och kom direkt in till min vänstra sida när jag kallade in dem. Där gick de tripp, trapp, trull bredvid mig. Var det någon som verkade hundrädd eller vid möten med andra hundar, kopplade jag alltid upp dem. De löd alltid mina kommandon och det gjorde att de också kunde få ha en viss frihet runt mig, där jag gick med dem.

Gizmo på semester. Då måste man ju bara njuta!
När jag tog denna bild på mig och våra tre hoffar med hjälp av självutlösaren, hade blonde Zitro och SMT-färgade Gizmo slagits med varandra i hemmet och jag fick ta en lång och krävande väg med dem för att vänja ihop dem igen. Men jag grejade det!
Som mest har jag haft 3 hovawart samtidigt att fostra och få en fungerande vardagslydnad på. Här Gizmo (5-6 år) samt Zitro och Sasja (1-2 år).